När tankar kommer ifatt mig är jag ute på djupt och okänt vatten.
Jag är någonstans där jag inte borde vara helt enkelt.

Mitt liv är perfekt just nu!
Mitt LIV men inte mitt huvud, för där finns det spöken.
Spöken som jag trodde hade försvunnit för länge sedan.
Men uppenbarligen inte, för de säger massa saker till mig, saker jag inte vill höra just nu.
De fortsätter att tjata om att jag ska ge upp kampen, för den kommer inte löna sig.
Saker och ting jag som jag verkligen har kämpat med för att få det att försvinna från mitt huvud, de har kommit tillbaka.
Saker som jag trodde hade lämnat mig och nu tillhörde det förflutna.
Men jag får nog citera Daniel i detta läge "Det ligger i ditt omedvetna. Allt lagras där utan att du är medveten om det!"
Så nu tar jag till mitt finaste fejk leende och går ut på gatan och låtsas som inget. Ingen kommer märka något, för detta leende har jag jobbat på länge nu. Det krävdes flera års träning men nu sitter det.
Face me Bitch and see if you can see the truth our the not, it want be easy I promise!