Killar är en märklig art här på jorden. De skiljer sig från allt annat!
Man förstår sig aldrig på dem. Och de klagar på oss brudar? Försök förstå er själva istället, så fattar ni hur svårt vi har det!
Killar säger "Tänker du dissa mig för dina vänner?" Om jag ska ge er ett så ärligt svar som möjligt så skulle jag säga. "Killar kommer och gå men vänskapen består!" Så FUCK YOU om du ber mig dissa mina vänner! Det är du inte värd, faktiskt!
En kille säger "Jag älskar dig!" Jag får panik och går. Har tagit dem orden från en kille, för jag trodde på det, men jag tar det inte från vem som helst... Tror mig, man märker när en kille menar det och inte. Och ÄLSKAR är inget ord man leker med! Det ordet är ett blodigt allvar.
Gör inte misstaget att kalla mig DIN brud innan jag sagt att det är okej. För innan det är jag fan inte din brud. Då är jag bara en brud!
Prata inte framtid när vi varit tillsammans i 1 månad, du kommer ge mig hjärtattack!

Jag vill vara fri. Mitt liv är bra så. Vill inte vara någons brud, inte nu, inte snart....men när jag är redo för det igen.
Tills dess så leker jag bara, så fall inte för mig! Han kommer vara fast, jag kommer skratta åt den lilla patetiska killen.

Min nästa kille kommer få det svårt! Han ska gå igenom alla dörrar för att bli tillsammans med dig. Han ska klara sig förbi min syster, mamma och pappa innan han godkänns! Säger någon nej, då kommer jag bara peka på dörren och så är det bara för honom att gå!

"Jag ba visa fingret och drog!"